
SVT hade chansen att göra ett oberoende inlägg i skoldebatten i programmet ”Vem mördade skolan”. Men det blev samma magplask som vanligt, där den underliggande agendan blev övertydlig. Ganska obehagligt dessutom hur de framställer en person som Barbara Bergström som är grundare till Internationella Engelska skolan, IES. Är någon framgångsrik i landet Sverige – är det lika med en dålig person som ska förlöjligas och hånas i TV. I andra länder så uppskattar man duktiga personer som gör något bra.
Enligt uppgift var det tänkt att programmet skulle ge ett gräsrotsperspektiv i skoldebatten, vilket känns angeläget då debatten idag domineras av de som har en uttalad agenda mot valfrihet och friskolor.
Men så blev det inte.
Jag är övertygad om att de som gjorde researchen hade en god ambition, men jag kan också tänka mig att det på SVT sitter personer högre upp som bestämmer vilka som får komma till tals – och då handlar det om att ”rätt” åsikter ska komma fram. I programmet: ”Vem mördade skolan”, blir det än en gång övertydligt att de som släpps fram är de som delar regeringens syn på krisen i skolan.
Jenny Maria Nilsson, journalist och aktivist, tackar på twitter för att hon fick vara med i SVTs program där hon fick möjlighet att återigen dissa sitt hatobjekt nummer ett – IES samt breda ut sig med sina felaktiga påståenden om friskolor. Påståenden som fick stå oemotsagda. Men för Sveriges barn hade det varit bättre om fler röster än de vanliga aktivisterna på skoltwitter hade fått höras. För vi behöver verkligen en seriös skoldebatt. Vi har ett växande antal kommunala skolor som har en miljö som är direkt farlig för barn och lärare och gör vi inte något nu omgående, så kommer problemen eskalera. Men dagens skoldebatt handlar enbart om friskolornas existens.
Bildsättningen är att det är friskolorna som är orsaken till att skolan inte längre är likvärdig samt att friskolor lett till skolsegregation. Men sanningen är att den bristande likvärdigheten beror på kommunaliseringen och att alla kommuner har olika skolpeng och olika förutsättningar. Segregationen beror på att vi på väldigt kort tid tagit emot väldigt många invandrare och att det lett till en boendesegregation, som i sin tur genererar en skolsegregation.
Det är så enkelt dessutom att syna det här påståendet att friskolorna är orsaken till krisen i skolan. Många kommuner har inte ens några friskolor, så då borde skolan i dessa kommuner vara ett under av likvärdighet och någon segregation borde inte finnas. Men så ser det självklart inte ut. Krisen i den svenska skolan påbörjades genom en rad politiska beslut, varav de första förändringarna genomfördes redan på 60-talet. På 70-talet började man se effekten av tidigare beslut i och med flumskolans inträde, något som Henrik Jönsson beskriver väldigt bra i: ”Slaget om skolan – vänsterns bedrägerier”.
Visst ska vi kämpa för att göra skolan till en valfråga. Men det skoldebatten bör handla om, för att inte svika alla barn som idag går i skolor som är direkt farliga, är vad vi gör åt det växande antalet kommunala skolor som präglas av våld, mobbing, stök, misshandel, övergrepp och bristande studiero.
Madeleine Lidman
Föräldraupproret
Läs också:
Den svenska skolans kris går långt tillbaka
Bråk mellan elever på Withalaskolan
Tonårskille döms för våldtäkt mot barn på Withala skolan
Misstänkt för våldtäkt fick gå kvar på skolan
Elev döms för att ha våldtagit lärare
Lärare slog larm om vapen, kidnappades och misshandlades
När lärare och journalister beter sig som regelrätta mobbare, havererar skoldebatten helt
Ojämnt pengaregn över skolor i utsatta områden
Skolsegregationen hänger ihop med den ökande boendesegregationen