Det saknas evidens att friskoleelever klarar sig sämre på universitetet

Tittar man på påståendet om att friskoleelever klarar sig sämre på universitetet så ser sanningen ut så här:

Det finns en studie från Skolverket (https://www.altinget.se/utbildning/artikel/friskoleelever-klarar-sig-samre-paa-hogskolan) där det påstås att elever från fristående gymnasium klarar sig sämre på universitetet. Men det man kommit fram till är att ”elever från kommunala gymnasieskolor klarar första året på högskolan något bättre, än elever från friskolor”. Man nämner ingenting om hur det går under följande år. Det säger därmed ingenting. Det finns ju inga individstudier som tittar på påverkansfaktorer som vad man läst, om man läst dubbelt, har aktiverat sig på nation, i kårpolitiken och så vidare. Sedan har man bara fokuserat på en tredjedel av de 48 000 elever som tog studenten vårterminen år 2014. Urvalskriteriet var elever som gick vidare direkt till studier på universitetet. De flesta kom också från naturvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet. Många som tar studenten gör lumpen eller väljer att resa utomlands några år, eller arbetar, innan de studerar vidare. För ett statistiskt säkerställt resultat blir det inte rätt att göra ett så snävt urval. Den här studien har heller inte återupprepats och då visat samma resultat, vilket gör att den saknar evidens.

Skillnaderna är heller inte extremt stora bland den tredjedel av eleverna som gått vidare till studier direkt – och kan vara en tillfällig variation för det här årets elever. Skolverket skriver: ”Exempelvis var det 61 procent av studenterna från friskolor som klarade minst tre fjärdedelar av högskolepoängen. Bland eleverna från kommunala gymnasium hade 66 procent av studenterna klarat samma gräns”. Med tanke på att 71,6 procent av alla elever kommer från kommunala skolor och 28,4 procent från friskolor, (fördelningen i grundskolan är 85% elever i den kommunala skolan och 15% i friskolor) hur många elever handlar det egentligen om som tillhör gruppen ”elever från kommunala skolor” respektive ”elever från friskolor”. Sådana saker spelar också in för att kunna utvärdera om resultatet är trovärdigt.

Trots att studien saknar evidens och att det handlar om hur elever klarar sig det första året, så sprids det som en sanning att friskoleelever klarar sig sämre på universitetet. Anledningen är med största sannolikhet för att försöka ge bilden av att friskoleelevernas högre betyg beror på glädjebetyg.

Den här smutskastningen av elever i friskolor börjar bli tröttsam, men den är också allvarlig. I synnerhet för alla barn som riskerar att drabbas av fördomar när de läser vidare efter gymnasiet. Med andra ord det är dags att valfrihetsmotståndarna slutar använda barn som slagträn i debatten om valfrihet.

Madeleine Lidman
Föräldraupproret

Läs också:

Friskoleelever har högre betyg i PISA, än elever i kommunala skolor

En registerstudie från Skolverket: Från gymnasieskola till högskola

Kritik mot rapport som hävdar att friskoleelever klarar sig sämre på universitetet: https://www.ifn.se/om_ifn/aktuellt/aktuellt-2018/2018-05-08-friskolornas-riksforbund