Uppföljning med anledning av twitterdebatten om friskolor i februari 2020
Det var inte många som ville diskutera sakligt i friskoledebatten på twitter. Men jag har lovat att återkomma med min problemanalys kring tre påståenden som handlar om att friskolor sätter glädjebetyg, friskolorna har färre resurskrävande elever samt att friskoleelever klarar sig sämre på universitetet. Det jag hittat visar att det inte finns belägg för de påståenden som förs fram.
”Friskolor har betygsinflation”
Det är mycket prat om att friskolor har betygsinflation (sätter glädjebetyg), från de som är emot friskolor. Sanningen är att det säkerligen finns friskolor som sätter glädjebetyg precis som det bevisligen finns kommunala skolor som gör detsamma. Men att det skulle vara något som friskolor satt i system stämmer inte.
Enligt Skolverket har elever i friskolor lite högre betyg än elever i kommunala skolor, samtidigt skriver de att de inte har underlag för att kunna bedöma vad den skillnaden beror på.
Det finns dock flera saker som förklarar varför friskoleeleverna har högre betyg. När man tittar på utbildningsnivå hos de föräldrar som väljer friskolor till sina barn, så har de rent generellt sett en högre utbildningsnivå. Elever vars föräldrar har högre utbildningsnivå får ofta mer hjälp hemma med läxorna, kommer från en miljö som uppmuntrar kunskapsinlärning och lär sig en bättre studieteknik. Något som ger högre betyg.
En annan orsak till att friskoleelever får högre betyg är att friskolor ofta arbetar på ett annat sätt med fokus på resultat och resultatuppföljning för att optimera varje elevs möjligheter att nå sina mål. Sedan erbjuder friskolorna ofta en skolmiljö med tydliga regler, struktur och studiero, vilket gynnar kunskapsinlärning och ger högre betyg.
Internationella Engelska Skolan, IES är en av de skolor som stämplats av Jonas Vlachos, debattör och nationalekonom, som en skola som ger ”glädjebetyg”. Men tittar man på statistik från Skolverket så har IES en skillnad mellan betyg och resultat på nationella proven i matematik som skiljer på 20,7 procent, medan den kommunala skolan har en skillnad på 38,7 procent. Den kommunala skolan har alltså nästan dubbelt så stor skillnad mellan nationella proven och slutbetygen som IES har. Men ändå är den information som matas ut att det är IES som ger glädjebetyg. https://www.di.se/ledare/debatt-nej-engelska-skolan-har-inte-betygsinflation/
Anders Morin, ansvarig för välfärdspolitiska frågor på Svenskt Näringsliv, har också en viktig invändning mot att använda nationella proven som en markör för att skolor ger glädjebetyg: ”Nationella proven speglar inte alla olika kunskaper och färdigheter som eleverna har i ett ämne. Därför kan inte resultat på de nationella proven vara ensamt rättesnöre för betyg.” https://www.svensktnaringsliv.se/kommentaren/forhastad-slutsats-om-friskolornas-betygssattning_711558.html?token=-627396060
Redan år 2010 gav Konkurrensverket Jonas Vlachos, i uppdrag att utreda konkurrensen mellan olika skolor. Enligt uppgift från Konkurrensverket är det ett så kallat egeninitierat uppdrag som ligger under deras uppdragsforskning. Skolverkets slutsats av rapporten är följande:
”Den huvudsakliga förklaringen till betygsinflationen, som anges i rapporten, är alltså inte den ökade konkurrensen och en trolig förklaring är att övergången från normbaserat till ett målstyrt betygssystem har påverkat betygssättningen.” http://www.konkurrensverket.se/nyheter/konkurrens-mellan-skolor-ledde-till-mattlig-betygsinflation/
Det går alltså inte att hävda att konkurrensen mellan skolor lett till betygsskillnader, utan det är förändringen i betygssystemet från ett normbaserat till ett målstyrt betygssystem som är orsaken.
(Något som även Johan Kant, rektor, lyfter i sin analys: ”Jonas Vlachos studie behöver verkligen granskas: https://johankant.wordpress.com/2018/06/05/vlachos-studie-behover-verkligen-granskas/).
Även Skolverket skriver i sin rapport år 2019, att betygsskillnaderna beror på betygssystemets utformning:
Enligt Skolverkets rapport från år 2019 är betygssystemet den grundläggande orsaken till betygsskillnader. Skolverkets undersökning visar också att skolor med stor andel högpresterande elever tenderar att sätta för låga betyg, medan skolor med stor andel lågpresterande elever sätter för generösa betyg i relation till resultaten på de nationella proven. Vidare skriver de: ”Betygsättningen i relation till de nationella proven varierar så mycket mellan olika skolor generellt samt det tydliga inslaget av relativ betygsättningen visar på en grundläggande problematik i betygssystemet”
Skolverkets förslag är följande: ”För att nå en markant ökad likvärdighet i betygssättningen krävs systemförändringar i betygssystemet, exempelvis att nationella proven, styr betygsättningen på skolnivå.”
”Friskolor har färre resurskrävande elever”
Det påstås ofta att friskolor har färre resurskrävande elever eftersom ”föräldrarna har högre utbildningsnivå”. Men bara för att föräldrarna har högre utbildningsnivå är inte det samma sak som att friskolorna per automatik får ”lättare” elever. Antalet resurskrävande elever, vilket ofta innebär elever med npf-diagnoser, hänger inte ihop med föräldrarnas utbildningsnivå.
Det är också viktigt att komma ihåg att 85 procent av alla elever går i kommunala skolor och 15 procent i friskolor. Det kan omöjligen vara så att det bara är de resurskrävande eleverna som blir kvar i de kommunala skolorna, som valfrihetsmotståndarna hävdar – och att övriga hamnar i friskolor. Men det kan vara så att många kommunala skolor har ett annat sätt att arbeta på än friskolorna, har en annan struktur och ledning och inte erbjuder samma studiero, vilket ger ett sämre utfall. Barn med npf behöver om något struktur, tydlighet och studiero, för att det ska gå bra i skolan. Isak Skogstad beskriver hur ett förändrat arbetssätt i en kommunal skola i Botkyrka gjorde stor skillnad för elevernas resultat, vilket återigen visar hur kontraproduktivt det blir att tro att det går att lösa krisen i den kommunala skolan, genom att lägga ner välfungerande friskolor. https://www.gp.se/ledare/hur-kan-h%C3%B6gstadieelever-vara-analfabeter-1.24378275
Friskolor har också en högre andel elever i åtgärdsprogram om man räknar bort den Quick fix som många kommunala skolor använder där barnen får undervisning på sitt eget modersmål för att klara ett ämne de är på väg att få underkänt i – vilket stödjer att även föräldrar med hög utbildning kan ha barn som behöver stöd:
https://siris.skolverket.se/siris/sitevision_doc.getFile?p_id=548762
”Friskoleelever klarar sig sämre på universitetet”
Tittar man på påståendet om att friskoleelever klarar sig sämre på universitetet så ser sanningen ut så här:
Det finns en studie från Skolverket (https://www.altinget.se/utbildning/artikel/friskoleelever-klarar-sig-samre-paa-hogskolan) där det påstås att elever från fristående gymnasium klarar sig sämre på universitetet. Men det man kommit fram till är att ”elever från kommunala gymnasieskolor klarar första året på högskolan något bättre, än elever från friskolor”. Man nämner ingenting om hur det går under följande år. Det säger därmed ingenting. Det finns ju inga individstudier som tittar på påverkansfaktorer som vad man läst, om man läst dubbelt, har aktiverat sig på nation, i kårpolitiken och så vidare. Sedan har man bara fokuserat på en tredjedel av de 48 000 elever som tog studenten vårterminen år 2014. Urvalskriteriet var elever som gick vidare direkt till studier på universitetet. De flesta kom också från naturvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet. Många som tar studenten gör lumpen eller väljer att resa utomlands några år, eller arbetar, innan de studerar vidare. För ett statistiskt säkerställt resultat blir det inte rätt att göra ett så snävt urval. Den här studien har heller inte återupprepats och då visat samma resultat, vilket gör att den saknar evidens.
Skillnaderna är heller inte extremt stora bland den tredjedel av eleverna som gått vidare till studier direkt – och kan vara en tillfällig variation för det här årets elever. Skolverket skriver: ”Exempelvis var det 61 procent av studenterna från friskolor som klarade minst tre fjärdedelar av högskolepoängen. Bland eleverna från kommunala gymnasium hade 66 procent av studenterna klarat samma gräns”. Med tanke på att 71,6 procent av alla elever kommer från kommunala skolor och 28,4 procent från friskolor, (fördelningen i grundskolan är 85% elever i den kommunala skolan och 15% i friskolor) hur många elever handlar det egentligen om som tillhör gruppen ”elever från kommunala skolor” respektive ”elever från friskolor”. Sådana saker spelar också in för att kunna utvärdera om resultatet är trovärdigt.
Trots att studien saknar evidens och att det handlar om hur elever klarar sig det första året, så sprids det som en sanning att friskoleelever klarar sig sämre på universitetet. Anledningen är med största sannolikhet för att försöka ge bilden av att friskoleelevernas högre betyg beror på glädjebetyg.
Läs också:
Kritik mot rapport som hävdar att friskoleelever klarar sig sämre på universitetet: https://www.ifn.se/om_ifn/aktuellt/aktuellt-2018/2018-05-08-friskolornas-riksforbund
Vad visar Skolverkets rapport egentligen: https://www.youtube.com/watch?v=vRhnxXt3BuI&feature=youtu.be
Skärp kontrollen av de kommunala skolorna: https://www.dagenssamhalle.se/debatt/skarp-kontrollen-av-de-kommunala-skolorna-30349
Analys av likvärdig betygssättning mellan elevgrupper och skolor: https://www.skolverket.se/download/18.1c754e50169863bf01e99d/1556616645903/pdf4035.pdf
Studie från Konkurrensverket där de anlitat Jonas Vlachos. http://www.konkurrensverket.se/globalassets/aktuellt/nyheter/betygets-varde.pdf
Friskolor och offentliga skolor i andra länder – en jämförelse
Madeleine Lidman
Föräldraupproret
Trebarnsmamma som arbetat för valfrihet i snart 20 år
