Okategoriserade

Varför dömer vissa lärare ut sina egna elever?

Foto av: BUF Simrishamn  (FLICKR) LICENS: CC BY-SA

Varför ser valfrihetsmotståndarna sina elever som ”svårare” att utbilda. Det känns som helt fel inställning. Jag ser återkommande hur de upprepar några saker: ”Friskolorna får alla ”lätta” elever, för deras föräldrar har bättre utbildningsbakgrund. Därför lyckas de barnen bättre i skolan.”

Till att börja med går 85 procent av alla grundskoleelever i kommunala skolor och 15 procent i friskolor. Sedan ser det naturligtvis väldigt olika ut i olika kommunala skolor, men den här bildsättningen de försöker ge att kommunala skolor dräneras på duktiga elever är missvisande. Jag förstår inte den här fixeringen vid utbildningsbakgrund. Det är som de vill likställa utbildningsbakgrund med hur eleven fungerar i skolan. Sämre utbildningsbakgrund = stökigare elever som har svårare att lära sig saker. Så kan man och får man inte döma barn.

Vissa går så långt att de pratar om att klasser måste ”mixas” med elever vars föräldrar har olika utbildningsbakgrund, ”för det finns studier som visar att då lyckas barnen bättre”. Är det verkligen studiemotiverade elever som ska ”dra” de andra eleverna? Är inte det lärarnas arbete att utmana varje elev att prestera sitt bästa? Och vad händer med de studiemotiverade eleverna? Lyckas de sämre? Ja, garanterat, eftersom de inte får de utmaningar de behöver i en klass där deras enda uppgift är att vara ”dragarbarn”.

Ibland undrar jag om inte vissa lärare hamnat i fel yrke. Borde de inte se varje barn och stötta varje barn att bli så bra som möjligt? Men de verkar inte tro på sig själva, utan sitter och surar över att ”friskolorna får alla ”lätta” elever, vi får bara de svåra så därför misslyckas vi”. Som Maria Jarlsdotter, tidigare rektor i en skola i Malmö skriver:

”Eleverna på friskola, kanske IES, byter plats med eleverna på bortvalsskola, t ex Hammarkullen. Skolinspektionen kollar resultaten. Eftersom det hänger på ledar- och lärarskicklighet och systematiskt kvalitetsarbete borde utgången vara given. Kontrollgrupp med blandade elever.”

Och Filippa Mannerheim lärare i en kommunal skola retweetar med kommentaren:

”Detta borde vi testa! Vad tror ni resultatet blir? Är friskolan så mycket bättre om den får överta majoriteten resurssvaga elever i behov av massivt stöd? Vad händer med frånvalsskolan om eleverna där blir resursstarka? Hänger det på lärarskicklighet eller något helt annat?”

Redan på förhand så verkar de tro att det inte kommer att gå. Att det framgångsrecept IES har bara gäller vissa elever – de vars föräldrar har en högre utbildning. Men vad är då framgångsreceptet för en lyckad skola?

Internationell forskning har visat att det finns tre framgångsfaktorer för bra klassrumsledarskap:

  1. Det ska vara ett positivt klimat i klassrummet och lärare och elever ska känna varandra väl.
  2. Läraren ska organisera arbetet effektivt så att så mycket tid som möjligt går till lärande.
  3. Själva inlärningen ska fokusera på att utveckla elevernas förmåga att tänka.

Men i Sverige så tror alltså vissa lärare, (tillika tongivande i debatten mot det fria skolvalet och friskolorna) att de aldrig kommer att lyckas för de har ”fel” elever. Det här är problematiskt och det är också problematiskt att de i sin iver att bortförklara sitt eget ansvar, ägnar tid åt att dag ut och dag in hoppa på välfungerande friskolor i syfte att få bort dem. Nivån i debatten sjunker alltmer. Rektorn för Hammarkullens skola i Göteborg, Linnea Lindquist, twittrar till exempel när någon frågar efter hjälp med översättning till engelska:

Bildsättning genom smutskastning. Om och om igen kämpar de för att stämpla friskolor och även friskoleelever negativt, genom att twittra på den här nivån. Filippa Mannerheim målar även ut alla friskoleelever som att de går ut skolan, utan att kunna något eller ha lärt sig något, men ändå har skyhöga betyg. (Notera även ambivalensen. I ena stunden är friskoleeleverna duktigare för att föräldrarna har bättre utbildning. I nästa stund är de inte alls duktigare, utan sämre och har fått glädjebetyg).


Någonstans går ändå en gräns, men det här att utmåla friskoleelever som så mycket sämre är så lågt att jag inte finner ord. Sanningen är att friskoleelever har bättre resultat än kommunala skolor. Det blir lite som att de vill hämnas och straffa barnen genom att förstöra deras livschanser. Jag tycker inte om det sättet att debattera.

Sedan funderar jag lite stilla hur man ska kunna kliva ur den här dypölen som valfrihetsmotståndarna skapat för att istället få en sund debatt kring problemen i svensk skola. Den svenska skolan är i kris på många sätt och problemen började redan på 70-talet, när införandet av enhetsskolan enligt DDR-modell började få stort genomslag.

Men framförallt så måste vi stopp på det här synsättet som valfrihetsmotståndarna står för där de ser vissa elever som omöjliga redan från början, bara för att deras föräldrar har lägre utbildning. Alla barn har rätt att ses för de individer de är och ingen ska dömas ut på förhand.

Madeleine Lidman

Läs också:

Artikel om den låga nivån på skoltwitter och hur valfrihetsmotståndarna arbetar. Där @rektor_linnea – rektor på den kommunala skolan Hammarkullen, nu har tagit fram en mall med tips på hur man ska smutskasta välfungerande skolor som IES. Läs mer >>

Kommuner med många elever i friskolor når högre kunskapsresultat. I statistiken finns inga tecken på att valfriheten har inneburit en minskad blandning av elever. Begrepp som ”dragarbarn” blottlägger en människosyn som vi aldrig får acceptera. Läs mer >>

Vältra inte över problemen på de duktiga flickorna

Ska vi återinföra kuddflickorna?

Rädda kuddflickorna, det är dags för studiero i skolan

Vuxna sviker kuddflickorna

”Varje skolbarn måste vara ett mål i sig själv, inte ett redskap för att hantera politiska misslyckanden. När regeringen vill inskränka det fria skolvalet som en desperat integrationspolitisk åtgärd speglar det en människosyn där medborgarna existerar för staten och inte tvärtom.” Läs mer >>

Forskare: Utveckla elevernas förmåga att tänka

Sluta ursäkta dåliga skolresultat


När skolan blomstrade

”Under 1970- och 1980-talen åkte tusentals svenska lärare, rektorer och annan skolpersonal på utbildning i kommunistdiktaturen DDR.
Många av dem finns i dag i såväl Säpos som Stasis register.” Läs mer >>

Den svenska skolan skulle förbereda för socialismen

Friskolor har bättre resultat än kommunala skolor

Friskolor sätter inte glädjebetyg

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s